Året till ända

Så har hela hösten gått, julen är över och vi ser framemot ett nytt år med nya utmaningar. 

Andra halvan av året bjöd på flytt av skola under pågående termin, halvmaran på Helsingborg Marathon och Kullamannen Dödens zon. Så här med en glimt i backspegeln är jag nöjd att jag överlevde 😂 

Nästa år ska vi njuta av att få barnbarn x2, mannens femtioårsdag, en del konserter, lite löpsemestrar med en halvmara i Berlin och en i Edinburgh plus Helsingborg såklart, och den korta rundan på Kullamannen. Det är iaf det som är inplanerat hittills. Vi får väl se vad som mer händer!

Semestertripp med utmaning

Så har vi spenderat en vecka på Sunwing Family i Makrigialos. Hotellet är jättefint, maten är supergod, vädret är toppen men herre min je så uttråkad jag är! Det finns liksom inget mer att göra än att ligga i en solstol om man inte vill hyra en bil. 

Jo en sak finns och det är Pefki-klyftan. 7 km (enkel väg) och 495 höjdmeters promenad (och lite klättring och krälning på sina ställen) från Makrigialos och upp till Pefki. En fantastisk upplevelse! Jag provade första gången i söndags men blev lite osäker på var jag skulle på ett ställe och vände om och gick på vägen en bit istället. Fick därmed ihop höjd och kilometrar men kom inte hela vägen fram till Pefki. Så, när jag kom hem fick jag ju googla lite och tada, då hittade jag lite mer info så igår packade jag väska med vatten och lite att tugga på och provade igen. Denna gång med lyckosamt resultat. Sjukt cool upplevelse med lite pirr i magen på sina ställen med tanke på att jag är en liten fegis! Väl uppe kände jag mig dock som Superwoman! Så vacker natur och utsikt på vägen och kul med lite lagom utmaning att ta sig an. Rekommenderas till alla som vill ut och röra lite på sig på semestern. Se dock till att gå tidigt på morgonen, jag gick strax efter sex, för det blir varmt och tar en och en halv timme upp. Sen ska man tillbaka också, jag valde dock landsvägen tillbaka men man kan ju ta samma väg som upp om man vill ha mer utmaning 😊. Vatten och kanske lite proviant för att höja blodsockret är också ett måste att ha med. Sen är det bara att njuta! 

Resultatet av rastning av rastlös make

Måndag och mannens andra semestervecka. Jag gav mig ut på en blandad gå- och springrunda i morse och när jag kom hem började mannen fråga vad vi skulle göra idag och rabbla förslag. Personligen hade jag kunnat tänka mig att bara slappa men efter lite resonerande fram och tillbaka och kollat av med lillhöna vad hon kände för, bestämde vi oss för att åka och titta på parasoll och svänga inom mor och far för en kopp kaffe. Sagt och gjort, off we go. Först mot Bauhaus där jag dels hittade en trädgårdsslang på vinda som jag bestämde att vi behöver (just nu ligger trädgårdsslangen i en hög bara...), och sen även en batteridriven häcksax som jag också bestämde att jag behöver. Parasoll fanns också men det som i så fall var aktuellt kostade typ 5500:- så vi bestämde oss för att kolla i Ekeby möbelaffär också.

Praktiskt nog passerar man hålan mellan dessa butiker så det blev kaffe och macka hos mor och far, vilket satt himla fint då.

Väl i Ekeby hittade vi ett betydligt billigare parasoll som motsvarade det vi var ute efter, men sen kom ju undertecknad på att det var det där med någon form av snygg solstol till altanen... Well... Resultatet blev både solstolar, bord och dynor utöver parasollet... så nu tror jag att hemmet är komplett. Kanske?

Semester

Så! Äntligen är semestern här, för min del. Mannen får vackert jobba en vecka till! Det bästa av allt är att nu kan jag bara ta det lugnt och njuta hela semestern eftersom flytt, student och överlåtelsen av gamla huset är klart. Gissa om det är skönt att det är över. Under ett par veckor var livet liiite väl stressigt kan man säga, men det gick, som vanligt. Nu ska det bara levas och ha det gött! Tänk att vi hittade VÅRT hus och fick tummarna loss och flyttade... Det känns helt magiskt. 

Jag älskar precis allt med vårt lilla hus. Det är helt perfekt för oss.

Sjung om studentens lyckliga dar...

Så har våra älskade 00:or tagit studenten och det firades så klart med en hejdundrande fest med massa mat och dryck, och folk. Lite stressigt ett par timmar när alla kom typ samtidigt men vi löste det också och sen fortsatte partajandet med våra kids långt in på natten. Lite sliten är man idag med andra ord! Nu återstår bara lite uppstyrning av kaoset och sen skiftar vi fokus till vår flytt! 

Nedräkning

Oj, oj! Om en vecka är det dags, då får vi nycklarna till vårt nya fina hem!!! Som jag längtar. Just nu känns det lite som att leva i limbo med en del nerpackat, men inte allt eftersom saker fortfarande används... Det är kartonger och kaos överallt och beslut måste fortfarande fattas kring vad som ska behållas och vad som ska slängas. Ett varv på tippen är också ett måste då vi travat en massa skräp på framsidan och det ser ju inte så kul ut när man ska ha studentfest! Kaos, kaos, kaos! Som tur är har jag (en känsla av iaf) läget på jobb under kontroll. Väntar in en del sista uppgifter från treorna sen ska betygen smackas in i helgen. Som tur är har jag redan satt de flesta. Bara ett par som inte är klara. 

Häromdagen var mannen och jag och köpte nya stolar till vårt matbord. Tur man kan hitta på lite sånt mellan varven så man inte deppar ihop helt i kaoset. Men, snart är det över, och sommar och semester kommer att bli en underbar start på vårt nya liv i vårt nya hus.

Generali Berlin Halb Marathon

Årets första lopp gick av stapeln i helgen, en halvmara i Berlin. I fredags tog vi (jag, Micke & Matilda, och Björn m mor) nattfärjan från Trelleborg till Tyskland. Vid sex på morgonen var vi framme i Rostock och redo för vidare färd till Berlin. Ett stopp för frukost avverkades och klockan halv tio var vi framme på Tempelhof i Berlin där det var nummerlappsutlämning. Glada i hågen fick vi hämtar nummerlappar och tröjor, och jag köpte även lite energigel. Perfekt att ha att ta till när orken tryter. Sen var det bara att bege sig mot centrum och hotellet. Resten av lördagen ägnades åt shopping och mys i det underbara vädret.

Så blev det söndag och dags för halvmara. Efter lite frukost tog vi en uppvärmningspromenad till starten på Unter den Linden. Väl framme blev det 30 minuter i kö till toaletten innan det var dags att gå till start. 10.55 ungefär lämnade vi startområdet och vinkade hej till varandra. Björn är ju lite snabbare än jag helt enkelt. 

Det var riktigt varmt och redan efter en kilometer började man längta efter första vätskekontrollen. Den kom efter fem kilometer och då var jag rejält törstig och drack flera muggar. Sen var det bara att knata på. Stämningen var på topp och i princip överallt stod det folk och hejade. Jag kryssade mig fram bland mina medlöpare och kämpade på allt vad jag kunde men lik förbaskat fick jag inte upp något vidare tempo i benen. Sluttiden landade på 2.25.28, så inget rekord men med tanke på att jag dels knappt sprungit på sex-sju veckor på grund av stress med huset och därefter en infektion i kroppen, dels värmen, så är jag ändå nöjd. Jag tog mig runt, jag hade kul och jag kom i mål och fick min medalj. Vad mer att önska sig? 

Efter loppet blev det promenad med ölstopp tillbaka till hotellet och tidig middag på kvällen. Vid sju ramlade benen och jag i säng och sen hände inte mer den dagen.

Måndag betydde hemresedag men vi hann med lite shopping till innan vi åkte. Totalt fick jag shoppat två par jeans, en kjol, två t-shirts och två blusar + en omgång badbomber från Lush, under helgen. Absolut nöjd med tanke på att jag hållit mig borta från shopping de senaste tre månaderna (vilket alla som känner mig vet är rätt ovanligt för mig...).

Nu hänger medaljen tillsammans med resten av samlingen och jag laddar om för nästa lopp som blir Springtime 11/5. Ska bara bli av med den där hostan som dykt upp under dagen... 

Mot nya äventyr!!!

Så är det klart. I juni flyttar familjen H till nytt hus på andra sidan stan. Högt i tak, köksö, härlig trädgård och närmre havet är bara en del av det som gjorde att vi föll för huset, och varje dag sitter jag och funderar och drömmer om hur vi ska möblera och vilka möbler vi ska behålla och vad vi måste göra av med. En vägg i hallen och M:s rum ska målas om, och ett badkar ska in i mitt och M:s badrum. I övrigt är det bara att flytta rakt in och leva! Jag och min man har alltså äntligen skaffat ett gemensamt hus, ett hus som är vårt. Det betyder så mycket för mig och fyller mig med så mycket glädje och lycka.

Försäljningen av vårt nuvarande hus gick också snabbt och lätt (även om jag tyckte budgivningen gick för långsamt...). Vi hade mellan 40-50 spekulanter (!) på visningar on-fre förra veckan och i måndags skrev vi papper med en liten familj om snart fyra personer. Jag är så glad att allt rullat på så lätt. Den sista detaljen att få överstökad är besiktningen och den görs på måndag. Sen kan jag börja packa! Varför vänta liksom?

En flygande start

Oj! Vilken start på vår kommande försäljning får jag säga. Vårt hus lades ut på marknaden igår med visning förlagd till nästa vecka och hittills har 16 st anmält sig. Som ni säkert förstår är vi väldigt förväntansfulla att se var detta leder. Sen har vi klart fortfarande kvar den där lilla detaljen att hitta vårt nya drömhus men det blir ju lite lättare att buda om vi har ett försäljningskontrakt klart på vårt nuvarande. 

Den vilda jakten på hus...

Drömhuset i området slank oss ur näven. Budgivningen slutade på 50000 över vårt max, vilket har känts galet surt men nu, en vecka senare, har jag äntligen lyckats smälta det! Nu får jag ju dessutom chansen att hitta ett hus lite närmre vattnet och jag vill ju gärna ha närmre till hav och strand så man inte behöver köra bil dit. 

Så, med det sagt, jakten på vårt hus fortsätter. I veckan har vi tittat på två radhus som båda tilltalar mig väldigt mycket. Jag kan tänka mig ett liv i båda, mannen är däremot liiite tveksam. Så vi får väl se. Idag blir det i alla fall ännu en hustitt, och mannen fortsätter att jobba hårt med det där som måste fixas i hemmet och nästa vecka läggs vårt hus ut till försäljning. Sååå, det är definitivt en spännande tid nu! 

Nytt projekt på g

Så, efter 12 år är det äntligen dags, att skaffa ett hus som vi valt tillsammans! Vi bor i ett jättefint hus nu, men, min man köpte det tillsammans med sin fd för 20 år sedan och diskussionerna har varit många (och ibland högljudda) kring detta hus. Nu har vi dock fått ändan ur vagnen och satt igång processen! En stor anledning till detta är att ett riktigt drömhus är till salu i området och om vi vinner budgivningen gäller det att få sålt vårt nuvarande i rappet! 

Så, min ”sportlovsvecka” har jag spenderat med en del jobb-jobb och en del husfix och knappt hunnit träna eller äta! Det har dock varit jävligt värt det då vi idag haft fotograf och stylist i hemmet så nästa vecka finns möjlighet att lilla huset kommer ut på marknaden om allt går som vi vill. Tala om att vi nu har en spännande tid framför oss. Det här kan ju gå hur som helst!